Jag lever och mår bra.
Men jag tror proppen gick ur och all ork rann ut, så jag har inte fått till min löparberättelse om årets Tjejmil ännu.
Tänkte skriva den igår, men somnade i soffan när jag kom hem från jobbet.
Nya tag i kväll!
Enda sviterna efter loppet är träningsvärk på hög nivå.
Känns som någon fyllt mina lår med cement.
Stela, hårda och oflyttbara....
Men vad gör det när jag lyckats springa Tjejmilen utan smärta i höften.
Det slår allt!
Roliga chokladbitar som jag åt i helgen.