Tidsinställt.
Nu märks det att vi går mot jul.
Stjärnor, ljusstakar och diverse röda ting börjar invadera affärerna.
Och även Skumtomtarna har gjort entré för året!
(Eller de kanske finns året om)?
Inget jag har koll på.
Mitt första möte med Juleskumstomtarna var på Pressbyrån på Arlanda när vi skulle flyga till Visby.
Årets smak är "Clementin".
Nu kör Pressbyrån en drive med halva priset på allt Cloetta-godis.
Så jag köpte faktiskt en påse...
I rent forskningssyfte förstås.
Jag måste ju prova hur denna smak står sig mot orgiginalet.
Jag kan väl inte säga att vi direkt överkonsumerar Skumtomtar här hemma, men till jul brukar faktiskt en burk eller två gå åt.
Det hör lite till.
Jag har även provat att göra fudge på dem.
De rosa är gjorda på Tomteskum och de gula på Skumbananer.
Färskheten kan man inte klaga på!
Nyfödda, mjuka och fluffsega.
Men smaken var lite besk.
Jag hade väntat mig en fräschare och fruktigare smak.
Inte så goda att jag åt upp hela påsen utan kunde behärska mig till att ta några smakprov, men annars ganska OK.
Som sina rosa vänner framkallar även dessa en svår, akut törstkänsla!
Nej jag föredrar nog frukten i sin riktiga form istället.
Fast det här tror jag är en satsumas.
Det är ett sjå att rensa dem först.
Det räcker inte med en traditonell skalning, utan allt vitt krimskrams måste bort!
Ett litet pillergöra men annars kan jag inte äta dem.
För övrigt kallar jag alla citrusfrukter mindre än en apelsin för mandariner.
Antar att det inte är korrekt, men jag vet inte skillnaden mellan clementin och mandarin?